Skip to main content

Artikel

Storsjöbygdens golfbana, från idé till färdig spelbar bana

 

Nedtecknat av Elizabeth Gunnmo efter intressant samtal med Harald och Gunilla Olsson

 

Harald Olsson
Harald var en femte generationens bondpojke med rötterna i Jämtland. Idrottsintresserad och föreningsengagerad har han alltid varit. Redan som 22-åring var han ordförande i idrottsklubben hemma i Stavre. Han utbildade sig på ett skogsinstitut och blev skogsinspektor. Han mötte en trevlig kvinna vid namn Gunilla Jonemar från Kalmar. Hon var sjuksköterska, engagerad och driftig även hon. Paret gifte sig 1959 och fick med tiden tre barn. De flyttade runt en del i landet men Jämtland lockade dem. Perssonkoncernen sökte marknadschef till Maskin och Motor, det företag som senare blev Aktiv. Harald fick tjänsten och familjen flyttade till länet.
År 1974 köpte de gården Nordanberg 1:3 i Lockne med 38 ha åkermark och övertog jord-bruket. Under ett antal år drev de gården aktivt som ”månskensbönder” med bl.a. spannmåls-odling, detta bredvid sina heltidsarbeten. Därefter arrenderades marken ut för en symbolisk summa/ha.
När de köpte gården hade de en vision att skapa ett fler-generationsboende på gården. Den drömmen har verkligen infriats. Det har blivit en del utbyggnader, renoveringar och tom husflyttande genom åren. Redan i slutet av 80-talet bodde fyra generationer på gården och man drev ett säljföretag som sysselsatte tre familjemedlemmar. Gården har med tiden blivit ett centrum för en hel del verksamheter och event.
I senare delen av 1980-talet ville familjen hitta en alternativ användning för marken som kunde skapa fler arbetstillfällen för familjen och ge bättre lönsamhet.
Harald och Gunilla hade båda spelat en del golf och kanske kunde anläggandet av en golfbana vara en möjlig inriktning. De var på besök hos bekanta i Oskarshamn som bodde invid en golfbana. Där fick de en del tips.
Harald började söka information om vad som krävdes för att få bygga en golfbana. Han vände sig bl. a till Golfförbundet som stöttade idén. Det visade sig vara många instanser som skulle yttra sig om i ärendet. Det behövdes byggnadslov från Östersunds kommun. Länsmuseet, Lantbruksnämnden, miljö-och hälsovårdsnämnden m.fl. skulle lämna synpunkter.

Pressrelease
Redan i mars 1987 skev Harald en pressrelease i ÖP och LT. Han redogjorde för hur golfsporten växte och tenderade att allt mer bli en familjesport. År 1980 fanns 88 000 registrerade golfspelare. Sju år senare hade antalet ökat till 147 000. Inom några år hade 50 nya golfbanor anlagts. Det som tidigare varit en ”snobbsport” för äldre herrar hade vuxit till en familjesport.
Östersund-Frösö golfklubb (ÖFGK) var den enda golfklubben i Jämtland och den hade år 1986 över 1000 medlemmar. När en klubb fått 800 medlemmar ansågs den som fulltecknad. ÖFGK tog dessutom årligen emot ca 3000 gästande spelare. Det blev trångt på banan och orsakade långa väntetider för spelarna. Allt detta bidrog till att klubben inte var intresserad av att marknadsföra sig för att värva nya medlemmar.
Harald skrev att i södra delen av kommunen fanns lämplig mark för en ny golfbana. Den låg lämpligt till, inte bara för Östersunds- och Brunflobor, utan också för presumtiva spelare från grannkommunerna Berg och Bräcke. Han presenterade förslaget att blida en ny golfklubb i Ångsta och att inledningsvis ställa i ordning en övningsbana för att sedan anlägga en 18-hålsbana. De som var intresserade inbjöds till informationsträffar i Torvalla, Gällö, Svenstavik, Brunflo etc.
Informationsträffarna
Under informationsträffarna argumenterar Harald för hur trevligt det är att spela golf och alla positiva effekter som följer med. Den ger motion, är konditionsstärkande och allmänt hälsobefrämjande. Spelarna får rekreation, avkoppling och naturupplevelser. Som sport är den smått unik genom det handicapsystem som gör att man kan spela tillsammans och t o m tävla mot varandra trots att spelarna skiljer sig avsevärt åt i ålder och skicklighet. Golf erbjuder ett spännande spel för ung som gammal. Dess spelregler bygger på hänsyn och anpassning till såväl varandra som naturen. Spelet förutsätter samarbete. Man får t o m träna sig att kontrollera sitt humör. Det är aldrig för sent att börja spela golf, träffa nya vänner och få ingång i en fin gemenskap.
Efter denna informationsturné hade Harald en lista på över 596 personer som anmält sitt intresse. Av dem kom 236 från Östersund-Frösön och 360 kom från bygderna söder om Östersund.

Brevväxling med myndigheterna
I april 87 lämnade Harald in ansökan till Byggnadsnämnden (BN) om förhandsbesked angående bygglov för anläggande av golfbana. Han kunde då bifoga en lista på över 500 intresseanmälningar. När golfklubben (GK) bildats i juni förtydligade han ansökan med att det var klubben som sökte bygglov för golfbanan. I egenskap av markägare arrenderade han ut marken till GK.
Då Skanska arrenderade mark för en bergtäkt på fastigheten och var beroende av en utfartsväg behövdes deras yttrande och företaget var enbart positivt.
Lantbruksnämnden var inledningsvis tveksam till banbyggandet då området var mycket bra jordbruksmark med hög bonitet. Men eftersom golfbanan skulle innebära aktivt användande av marken hade nämnden inget att invända. Länsmuseet hade inget att invända mot byggande av golfbanan. Man konstaterade att det skulle medföra att det öppna landskapet bevarades. Ett villkor var dock att några lador som utgjorde värdefulla inslag i kulturmiljön skulle bevaras.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog fasta rekreationsvärdet och gav sitt medgivande.
Tidigare planer på tätortsbyggande i Lockne var inte länge aktuella så Bostadsutskottet och Stadsarkitektkontoret hade heller inget att invända. Därmed fanns inget hinder för beviljande av bygglov och efter några månader var beslutet klart.

Golf eller mjölk
Alla i bygden var definitivt inte positiva till golfbaneplanerna. De väckte blandade känslor och farhågor. Man ville inte ha något stökigt turistcenter i byn. Det blev en hel del skriverier i ortstidningarna. Som så ofta var det närmare till att se problem och farhågor inför denna förändring än att se vad den kunde tillföra bygden i positiv mening. I en insändare skrev någon kritiker att ”Harald kommer att gå omkring som JR i Dallas och skramla med pengar i fickorna.”
LRF i Lockne var starkt kritiska till att jordbruksmark skulle tas i bruk för en golfbana. LRF länsförbund och NNP instämde och protesterade mot att Landsbygdsnämnden (LBN) sagt ja till planerna. Man påtalade att Jämtland behöver sina jordbrukare och att alla arbetstillfällen var viktiga. Om LBN inte gav tillstånd till att bygga enskilda hus på åkermark, hur kan man
då tillåta att det byggs en golfbana på 38 ha. LRF och NNP hävdade att hela projektet stred mot Naturresurslagen.

Öppet brev
Den 1 augusti skrev Harald ett långt Öppet brev i ÖP och LT där han bemötte en del påståenden och förklarade vad som lett fram till idén att anlägga en golfbana och vilka positiva effekter det kunde få för bygden. Det som i media fått rubriker som ett ”Dödshot för jordbruket” var långt ifrån så ödesdigert. Marken kan, om det är motiverat, återföras till jordbruksverksamhet. För övrigt arrenderades en del av gårdens mark ut och relationen mellan arrendatorn och Harald var mycket god.
Golfbanan kunde skapa meningsfull fritidssysselsättning för många människor. Banan beräknades ge såväl tre heltidsanställningar som en handfull deltidsanställningar. Den skulle troligen dra till sig några tusen besökare per år till den vackra Locknebygden och de omgivande orterna skulle bli mer attraktiva att bosätta sig i. Service- och turist-näringarna kommer att få bättre underlag för sin verksamhet. Allt detta bidrar till en levande landsbygd.
Inom företagsvärlden sker ständiga förändringar och strukturomvandlingar. Som bondson och efter många år i skogs-jordbruksbranschen insåg han att man även inom jordbruket måste vara öppen för förändringar. Med målsättningen att det skulle gynna bygden, bidra till företagande och en öppen landsbygd hade han erbjudit Storsjöbygdens golfklubb att anlägga en golfbana på sin mark.

Golfklubben bildas
Den 14 juni 1987 bildades så Storsjöbygdens golfklubb. Det blev länets tredje golfklubb efter ÖFGK och Ljusnedals golfklubb. En interimsstyrelse bildades där Harald och Gunilla till en början var ordförande respektive sekreterare. Men de hoppades snart få andra att ta över de uppdragen eftersom de inte ville vara både styrelseledamöter och markägare.
Första klubbmötet hölls i september då en valberedning utsågs och klubbstadgar antogs. Medlemsavgiften var 180 kr. Ett träningsområde var iordningställt, vid nuvarande tolfte tee, och en klubbtränare hade anlitats. Familjen Olsson arrenderade ut marken på 49 år.
Man hade picknick och tränade. Information gavs om hur man tar grönt kort, om utrustning och planer om byggandet av en 18-hålsbana. Ett fik startades i sommarladugården. I ett tält hölls fester och kräftkalas. Redan då skapades en trevlig klubbgemenskap som har bestått genom alla år.
Golfförbundet gladdes över bildandet av klubben men poängterade att det inte fick bli en klubb som Björkliden, dvs. en klubb som inte erbjöd någon bana men där medlemmarna fick ett billigt medlemskap. Men det visade sig inte vara någon risk för en sådan utveckling.

Banan och klubbhuset byggs
Banarkitekt Sune Lind anlitades på ett tidigt stadium. Han var mycket engagerad i arbetet och följde intresserad arbetet med banan. NCC åtog sig uppdraget att bygga banan. I december 1988 togs första spadtaget till 18-hålsbanan och under vintern gjordes grovplaneringen. Arbetskostnaden var beräknad till 6 miljoner kronor. Men det visade sig vara komplicerat och kostnadskrävande att ordna med vattenförsörjning från Locknesjön. Man måste bl.a. bygga en pump- och dammanläggning. Kostnaden steg till 9 milj. kronor innan arbetet var slutfört. NCC hade borgat för klubben och det gjordes en ekonomisk överenskommelse som innebar att de även byggde klubbhuset som stod klart 1990. Kostnadsökningen på 50 % innebar en ekonomisk kris för klubben vilket ledde till att klubben nybildades. För att få in pengar sålde klubben spelrätter för 6000 kr/person eller 9000 kr/par. År 1991 var banan klar för invigning.
För några år sedan gjordes en delning. Ett aktiebolag bildades och en bolagsstyrelse valdes. Bolaget handhar sedan dess anställning av personal, fastigheter, receptionsarbete, maskinpark, driver och sköter själva golfbanan. Storsjöbygdens GK handhar medlems- och tävlings-verksamheten.

 

Denna sida ger dig kakor. Genom att fortsätta accepterar du att vi ger dig kakor.